Ikväll fick vi äntligen träffa det senaste tillskottet i vänskapskretsen. Jag fällde några tårar för detta lilla underverk....Så fin han är. Astrid brydde sig inte mycket, men kollade sig omkring när han skrek och undrade varför mamma hade en annan bebis i famnen nån gång. När jag höll i honom kändes det som bomull...Så nätt och så skör! jag kan inte minnas när Astrid var så liten, hur de kändes att ta hand om ett knytte...att hon dessutom varit hälften så stor som honom känns än mindre verkligt! När jag gosade med Liam passade Astrid på att kela med André, tur de finns många famnar. Tack för ikväll, vi längtar till nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar