gemensamma nämnare

Om det vore enkelt att reda ut detta skulle det betyda att går du på ett bibliotek skulle du prata med alla andra som var där och lånande böcker, var du på ica för att köpa varmkorv skulle du prata med alla andra som stod i varmkorvshyllan eller som att du skulle prata med alla som cyklade för att du också cyklar...men riktigt så är det inte. Däremot har livet med barn skapat 100tals småkontakter...inte nog med alla gamla som så gärna vill titta ner i vagnen, härom dagen när jag hade Astrid i selen stannade en farbror och frågade om jag inte hade någon vagn, gissade hennes ålder och filosoferade om när hon hade namnsdag innan han önskade oss lycka till på färden.

Idag har vi som ni sett varit till lekplatsen inte bara en gång utan två för att gunga, vad gör man då med föräldrarna runt omkring jo man småsnackar....om barnen såklart. Lättsamt, trevligt och egentligen inte tvunget..man säger hej barnen tittar på varandra och föräldrarna hakar på...Jag gissar att det är ungefär samma sak om man har en hund, snackar man inte med de andra hussarna och mattarna om man är på en rastplats...?

är det när man har något/någon med sig som man pratar? Egentligen borde det ju vara tvärtom eftersom man då redan har sällskap...
nåväl...

Jag träffade också på två tjejer som jag haft på förskolan som skulle börja tvåan!! Är det möjligt...? Stora hade dom då blitt, goa och glada...
När jag gick därifrån kunde jag inte låta bli att tänka att så stor kommer Astrid att bli en dag!